Sandra Lipsitz Bem var psykolog och feministisk forskare, känd för teorin om könsscheman och för Bem Sex-Role Inventory. Hennes arbete utmanade föreställningen att människors psykologiska egenskaper måste ordnas längs en enda axel mellan ”manligt” och ”kvinnligt”. För sinnlighet är det viktigt: föreställningar om kön påverkar hur människor rör sig, klär sig, begär, talar, tar plats och tar hand om andra, ofta innan de blivit medvetna åsikter.
De inlärda schemana
Könsschemateorin beskriver hur barn lär sig kulturella idéer om vilka färger, känslor, sysslor, kroppar och framtider som passar ”pojkar” respektive ”flickor”. Dessa föreställningar styr uppmärksamhet och minne. Det som kodats som könat kan kännas mer betydelsefullt än det annars skulle göra. Därför kan en rörelse kännas pinsam eller ett begär otänkbart trots att inget i själva förnimmelsen kräver skam.
Människor tar inte passivt emot alla normer. De kan motstå, kombinera, bortse från och omtolka. Men valen görs inom familjer, medier, institutioner och konkreta sociala följder. Teorin behöver därför inte användas för att diagnostisera bort en persons upplevelse utan för att göra fler val synliga.
Ett historiskt mätinstrument
Bem Sex-Role Inventory byggde på självbeskrivningar av egenskaper som i sin tids USA kodades som manliga eller kvinnliga. Kategorin androgyni synliggjorde människor som identifierade egenskaper från båda grupperna och utmanade idén att psykisk hälsa fordrar en enda könsroll. Men varje inventarium bär sin tids språk. Självhävdelse, mildhet och självständighet tillhör inget kön av naturen; deras sociala betydelse varierar med kultur, klass, rasifiering, ålder och situation.
Poängen på ett test beskriver inte någons könsidentitet och avgör inte hur en människa bör leva. Instrumentet är mest användbart som forskningshistoria. En person kan vara bestämd i ett sammanhang och varsam i ett annat utan att behöva kalla något av detta maskulint eller feminint.
Roller i det intima livet
Scheman följer med in i föreställningar om vem som ska ta initiativ, erbjuda omsorg, uppvakta, ge efter, vägra eller förbli attraktiv. En sinnlig praktik inspirerad av Bem frågar vad som faktiskt önskas och vad som är en ärvd instruktion. Kanske vill någon inleda, ta emot, byta roll, vara stilla, höras eller slippa bli betraktad som tillgänglig. Inget av dessa val behöver bevisa en identitet.
Sociala följder är ändå verkliga. Att följa en konvention av hänsyn till säkerhet, arbete eller familj kan vara klokt. Handlingsförmåga omfattar förmågan att avgöra när experiment är möjligt och när skydd behövs.
Androgyni utan ny norm
Det samtida värdet i Bems idé om psykologisk androgyni ligger mindre i etiketten än i frågan om räckvidd: kan en person använda både omsorg, självhävdelse, lek, oberoende och sårbarhet utan att en egenskap förbjuds av könsrollen? Flexibilitet är dock ingen plikt. Människor kan finna mening i starkt könade uttryck. Kritik av begränsande normer får inte bli förakt för femininitet, maskulinitet eller traditionella val.
Androgyni är inte detsamma som ickebinär identitet. Uttryck, identitet, orientering och personlighet är olika dimensioner. Kläder, rörelser, röster och sexuella preferenser kan vara praktiska, lekfulla eller skyddande snarare än stabila meddelanden om kön. Ingen bör tilldelas pronomen eller begär genom en yttre stil.
Forskningens kulturella villkor
Urval och testord färgas av den plats och tid där de skapats. Ett resultat kan inte okritiskt flyttas mellan språk och samhällen. Könsschemaforskning vinner på att möta kvalitativa berättelser, utvecklingsforskning, intersektionell analys och erfarenhetskunskap. Människor som begränsas av diskriminering saknar inte nödvändigtvis flexibilitet; de kanske inte kan uttrycka den säkert.
Forskare och kliniker bör inte använda historiska könsskalor för att förutsäga sexualitet, föräldraskap eller psykisk hälsa utan starkt stöd. Kategorier är redskap, inte personer. Bems varaktiga fråga är var ett socialt manus tar plats i kroppen, och om människan vill behålla, ändra eller avvisa det.
Vidare läsning
Se även kön, identitet, sexualitet, kontext, handlingsförmåga och kroppsligt självbestämmande.