Rosemary Basson var läkare, forskare i sexualmedicin, klinisk professor i psykiatri vid University of British Columbia och grundande chef för universitetets program i sexualmedicin. Hon avled den 27 april 2026. Hennes arbete förändrade förståelsen av kvinnors sexuella respons genom att beskriva den som cirkulär och beroende av sammanhanget, inte som en enda rak följd som alltid måste börja med spontan lust.
För ett sinnligt tänkande är detta betydelsefullt därför att lust ibland växer fram genom trygghet, intimitet, stimulans och njutning. Modellen minskade risken att kalla olikhet för störning. Den ger däremot aldrig en partner eller behandlare rätt att kräva att någon ska påbörja sex för att se om lusten möjligen kommer senare.
Fler ingångar än en
Äldre responsteorier presenterade ofta lust, upphetsning, orgasm och upplösning i en bestämd ordning. Bassons cirkulära modell öppnade flera möjliga ingångar: närhet, önskan om kontakt, sexuella impulser, upphetsning, begär, tillfredsställelse och välbefinnande kan påverka varandra. En människa kan vilja känna sig nära, gå in i en frivillig beröring, märka en kroppslig förändring och därefter upptäcka lust. En annan kan känna spontan lust först. Ingen av ordningarna behöver vara norm.
Tillfredsställelse behöver heller inte betyda orgasm. Den kan finnas i ömhet, glädje, lättnad, lek eller känslan av kontakt. Modellen blir befriande när den ger språk åt olika förlopp; den blir snäv igen om ett nytt cirkulärt schema ersätter det linjära som ett krav. ”Börja ändå” är ingen slutsats av forskningen. Frivillighet, trygghet och möjlighet att stoppa är villkor, inte valfria tillägg.
Begär hör till en situation
Relationens kvalitet, stress, stämningsläge, sjukdom, läkemedel, smärta, kroppssyn, hormoner, privatliv och kulturella förväntningar kan påverka lust och upphetsning. Också betydelsen av själva mötet spelar roll: beröringen kan uttrycka omsorg, förhandling, skuld eller en förväntan om prestation. Samma person kan reagera olika under olika perioder utan att den förändringen bevisar ett permanent drag.
Responsivt begär är inte lydnad. En person kan välja att utforska närhet därför att nyfikenhet faktiskt finns och relationen känns säker, men kan lika gärna märka att lust inte uppstår och avsluta. Skillnaden skyddar mot idén att deltagande krävs för att få veta om deltagandet blir njutbart. Kliniker och partner behöver fråga om personen vill skapa förutsättningar för mer lust eller vill ha stöd i att inte sträva efter sex. Båda målen är legitima.
Sexualmedicinens bredare fråga
Bassons kliniska arbete hörde hemma där psykologiska, relationella och kroppsliga faktorer möts. Smärta, neurologisk sjukdom, hormonförändringar, läkemedel, bäckenhälsa, trauma och relationer kan behöva bedömas. En cirkulär modell kan förbättra frågorna i ett vårdsamtal men ersätter ingen medicinsk undersökning. Den bör heller inte användas för att anta att en person som inte vill ha sex egentligen har ett problem.
Kvinnors sexuella hälsa har länge varit underbeforskad eller reducerats till reproduktion. Basson bidrog till att lust, upphetsning, njutning och lidande fick större plats i kliniska samtal. Dagens vård behöver samtidigt gå bortom en enhetlig kategori ”kvinnor”: transpersoner, ickebinära, äldre, funktionsnedsatta, hbtqi-personer och människor utanför ett parcentrerat ramverk behöver kunna känna igen sina liv i frågorna. Diagnostik bör följa den enskildes lidande och mål, inte bara frånvaron av en kulturellt förväntad reaktion.
Närhet gör inte samtycke överflödigt
Intimitet och njutning kan förstärka varandra. Att bli respekterad, få tid och slippa press kan göra det lättare för begär att bli märkbart. Stämning, vila, humor, kommunikation och beröring kan vara viktiga villkor. Ändå kan en person önska närhet utan att vilja ha sex. Samtycke är ingen punkt på cirkeln och kan inte härledas ur upphetsning eller emotionell värme. Det behöver finnas genom hela mötet och kunna ändras.
Också i vården är gränserna avgörande. Sexuell historia ska bara efterfrågas när den är relevant och med förklaring till varför. Integritet och yrkesmässig distans skyddar patientens sårbarhet från att bli personlig eller erotisk tillgång för behandlaren.
En inflytelserik modell, inte en universell lag
Bassons modell har påverkat undervisning, diagnostiska diskussioner och klinisk praxis. Den knyter an till observationer och forskning som visar variation och kontextberoende, men beskriver inte alla människors erfarenhet fullständigt. Lustmodeller fortsätter att undersökas och omprövas. En viktig invändning är att också den cirkulära modellen kan användas som press på den som inte börjar med begär. Därför måste patientens egna mål stå över modellens form.
Ursprunget i forskning om kvinnors sexuella respons ska inte förvandlas till antagandet att alla kvinnor reagerar lika, eller att modellen bara kan vara relevant för ett kön. Den behöver prövas med de människor den används för. Den som söker hjälp kan fråga om behandlaren bedömer medicinska, psykiska, relationella, kulturella och tillgänglighetsrelaterade faktorer; om ett beslut att avstå från behandling respekteras; och om annan kompetens finns att hänvisa till.
Bassons kvarvarande fråga är hur livfullhet kan få förutsättningar utan att bli obligatorisk. En människa kan gå in i cirkeln genom lust, närhet eller nyfikenhet — eller låta bli. Sexuell hälsa innefattar både friheten att utforska och friheten att avbryta.
Vidare läsning
Se även sexualitet, begär, samtycke, evidens, kroppsligt självbestämmande och yrkesmässiga gränser.