Njutning måste kunna möta värdighet
Martha C. Nussbaum (född 1947) är en amerikansk filosof vars arbete rör antik filosofi, etik, politisk filosofi, feminism, rätt, litteratur och känslornas roll i offentligt liv. Hon har inte utformat en särskild teori om sinnlighet. Hennes betydelse här är att hon ger området ett mer krävande etiskt språk: vad måste en människa faktiskt kunna känna, föreställa sig, välja, röra sig genom och njuta av för att leva värdigt?
I arbetet med kapabiliteter räcker inte formella rättigheter som mått på mänsklig frihet. Det avgörande är också de verkliga möjligheterna att leva, vara kroppsligt trygg, använda sina sinnen, tänka, känna, knyta band, leka och ha relationer till andra levande varelser. Sinnlighet är därmed inte bara en privat stämning. Den formas av utbildning, lag, ekonomi, kön, familj och miljö.
Fri i lag, begränsad i livet
En person kan ha rätt att tala men sakna trygga villkor för uppriktigt uttryck. Mat kan finnas utan tid eller ro att erfara måltiden. En kropp kan ständigt läras att känna skam, rädsla, arbetskrav eller andras blick snarare än eget handlingsutrymme. Nussbaums perspektiv ställer därför en mer precis fråga än om njutning är tillåten: vilka materiella och sociala villkor gör ett levt, förnimmande liv möjligt?
Kapabilitetsansatsen utvecklades i samtal med bland andra Amartya Sen. Bland de centrala möjligheter Nussbaum diskuterar finns kroppslig hälsa och integritet, sinnen, fantasi och tanke, känslor, samhörighet, lek samt relation till andra arter och naturen. Glädje utan värdighet är inte blomstring. Skönhet utan rättvisa kan bli ett privilegium. Tal om förkroppsligande blir ihåligt om människor saknar faktisk rörelsefrihet.
Känslan bär ett omdöme
I många av sina arbeten visar Nussbaum hur känslor ofta rymmer bedömningar av vad som betyder något. Grekisk tragedi, romaner och moralfilosofi kan öva uppmärksamheten på sårbarhet och värde. Känsla är alltså inte enbart ett irrationellt störmoment vid sidan av tänkandet. Den kan vara ett sätt att uppfatta världen, även när dess bedömning behöver prövas.
Hennes undersökningar av avsky, skam, kärlek, vrede och politiska känslor är särskilt viktiga. Vissa känslor kan försvara värdighet; andra kan användas för att utesluta. Inte varje stark känsla är visdom, inte varje obehag förtryck och inte varje njutning ofarlig. En seriös sinnlighet behöver just den urskillningen.
En offentlig etik för det sinnliga
Nussbaums tänkande hjälper oss att se hur institutioner kan stödja eller skada sinnlig kapacitet. Skolor kan utbilda fantasin eller hämma den. Lagar kan värna kroppslig integritet eller lämna den utan skydd. Stadsrum, ekonomier och familjemönster kan göra lek och vila möjliga eller ouppnåeliga. Den som vill odla uppmärksamhet måste därför också fråga efter förutsättningarna för den.
Här kan lexikonet avvisa både puritansk misstänksamhet och konsumtionens trivialisering. Frågan är inte bara om vi får känna behag. Den är om kroppsligt liv kan bli handlingskraftigt, relationellt, eftertänksamt och fritt. Nussbaum låter njutningen svara inför värdigheten utan att misstänkliggöra den.