Sinnena är kroppens vägar för att ta emot, ordna och besvara det som sker i världen och i oss själva. Syn, hörsel, lukt, smak och känsel är de fem vi oftast räknar upp. Men det sinnliga livet omfattar också balans, temperatur, smärta, rörelse, kroppens läge i rummet och signaler från dess inre. Erfarenheten blir sammanhängande genom att dessa signaler samverkar.
Fler än fem, mindre åtskilda än vi tror
Modellen med fem sinnen är användbar, men den är inte fullständig. Det vi vardagligt kallar känsel rymmer bland annat tryck, vibration, temperatur och struktur. Smaken samspelar så nära med lukten att en förkylning kan förändra hela måltiden. Balansen hjälper oss att orientera oss. Interoception gäller signaler inifrån kroppen och kan samspela med känslor. Proprioception gör att du kan känna var en arm befinner sig utan att se den.
Sinnena fungerar inte som fem små fönster, vart och ett vänt mot sin egen del av världen. Vi smakar också med näsan, lyssnar med kroppens hållning och ser genom förväntningar. Rörelsen påverkar beröringen. Ibland känner vi stämningen i ett rum innan vi har lagt märke till vad som finns där.
Det vi lär oss att känna
Sinnena är biologiska, men vår relation till dem formas också socialt. Forskning om sinnen och kultur visar hur människor på olika platser och i olika tider har ordnat sin uppmärksamhet på skilda sätt. Synen kan ges högst status, medan lukt, ljud, beröring eller kroppslig orientering får större betydelse i andra praktiker. Vad som upplevs som väldoftande, smutsigt, raffinerat, intimt, heligt, högljutt eller vackert formas delvis av historia och sammanhang.
Det betyder inte att sinnesintryck bara är kulturella konstruktioner. Det betyder att det vi märker och hur vi förstår det lärs in i kök, på gator, i skolor och familjer, genom skärmar, klimat, arbete, ritualer och lagar. Kroppen tar emot mer än en signal; den lever i en värld som lär den vad signalen kan betyda.
Från intryck till sensualitet
Sensualitet börjar i sinnena men slutar inte där. Kroppen kan registrera en signal utan att människan egentligen får utrymme att delta i den. Sinnliga erfarenheter får djup när uppmärksamhet, känsla, minne, urskiljning och mening får samverka med det som känns.
Därför är sinnlig utveckling inte detsamma som mer stimulans. Mer ljud, smak, bild, nyhet eller beröring gör ingen automatiskt mer närvarande. Ibland behöver sinnena mindre tillförsel och mer möjlighet till kontakt. Frågan är inte hur mycket vi kan känna på en gång, utan vad vi faktiskt hinner uppfatta och svara på.
Sensual Institutes perspektiv
För Sensual Institute är sinnena en del av mänsklig utveckling. När vår förmåga att märka nyanser förfinas kan vi bli bättre på att uppfatta sådant som njutning, fara, trötthet, skönhet, närhet, ekologisk skada, näring, tvång och omsorg. Sinnena är inte en dekoration ovanpå livet. De är en del av hur livet når oss. Frågan är vad vi har lärt oss att ta emot.
Utforska vidare
Se sensualitet. Närliggande ämnen är sinnesförnimmelse, perception, beröring, lukt, smak, hörsel, syn, interoception, proprioception och sinnesinventering.
Referenser och vidare läsning
- Centre for Sensory Studies
- Michael Bull och David Howes: ”Editorial: The Expanding Field of Sensory Studies” (2016) – en senare, separat text av Howes och Bull om fältets utveckling.
- Concordia Centre for Sensory Studies
- NCBI Bookshelf, Touch and Other Somatosensory Senses
- APA TOPSS Lesson, Sensation and Perception
